I helgen hade vi rensning på vinden hos makens mamma. De har sålt sitt hus och ska flytta till lägenhet, med följd att allt ska tömmas och sorteras, slängas eller sparas.
Vi gick igenom alla gamla leksaker, barnböcker, teckningar, fotbollar och bilder. Jag som är en riktig hamster hade så svårt att slänga något, trots att det inte ens var min barndom eller mitt liv som skulle gås igenom. Maken är inte lika sentimental utan ville slänga det mesta.
Trots allt kom vi hem med en stor kartong innehållandes favoritboken om Kapten Krok, vältummad och igenomläst tusentals gånger. En gammal baseboll med tillhörande handske, klubbtröjan från amerikanska fotbollslaget från utbytesåret i Michigan, en modelljärnväg, priser från knattetävlingar i friidrott på tidigt 80-tal, några teckningar och en hel del foton, allt från föräldrarnas bröllopsfoto till studentfotoalbumet.
Många minnen gicks igenom och vi satt uppe till sent på natten och skrattade, berättade och rensade tillsammans med makens syskon.
Lite vemodigt ändå att hela ens barndom nu ligger nerpackad i en låda i källaren. Men bättre det än att inte alls ha några minnen kvar. Jag kan inte ens föreställa mig vilka ångestkval jag skulle ha om jag var tvungen att rensa bland alla luktsuddgummin, dagböcker, brev, teckningar, böcker, dockhus, porslinsfigurer eller barbiedockor i föräldrahemmet i Krombi.